sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega sega

nu har jag typ kollat bdb hur länge som helst men vill fortfarande inte skriva nåt mer. Blev så himla opepp. Här sitter jag i min ensamhet, läser samma bloggar, kollar samma bdber och snackar med samma folk på msn kväll efter kväll efter kväll. Vill ta en promenad, men har ont i kroppen. Vill rida igen! Det var faktiskt kul, för det var INTE samma sak som man gör varje dag/kväll/helg, det var inte samma plats, inte samma folk, inte samma saker som gjordes. Det var nytt och intressant. Det var dessutom vackert väder vilket var ett stort PLUS.

Saknar elin sandra josse och sofie l. Inte personerna som så utan att inte få träffa dom varje dag bara genom att gå till skolan utan vara tvungen att ge tid, planera, organisera och ta emot återbud hela tiden. Är det dehär ni kallar ansvar, de här ni kallar ansvar, vill ja inte längre va me

 

there was a scream for help, out in the dark night. But nobody was listening, and nobody could hear her. they only saw her wild eyes, staring out for something they hadn´t seen and were never going to see. the people whom watched it sighed, and moved on. they had their own problems and was too tired to care. and the night moved on, and there was a morning. and there was no woman, no panic any longer. but it didn´t took long until the next person came, with the same look in his eyes.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s