Jesus och Maria, nu händer det saker

Nyss tänke jag på en miljoner saker som jag ville skriva om men nu blev det helt blankt i hjärnan. Så onödigt. Jag sitter på jobbet (åh, vad lustigt det känns att säga så) och mamma är inte här så vad gör man om inte sätter sig och surfar på nätet? Ha ha.

Vet ni vad jag vill? Jag vill ha mitt antagningsbesked. Jag vill gärna veta nu om jag kommer hamna i Jönköping eller Uppsala eller någonstans där emellan i höst, på vad för utbildning och om jag ens vill plugga. Det känns väldigt – aktuellt. Vad ska jag annars göra?

Jobba?

Med vad?

Eller göra som Elin och Sandra, söka till Au Pair, alternativt dra iväg till något annat. Jag skulle vilja resa och se världen, men jag är väldigt osugen på att ge mig iväg på egen hand. Hu! vilken skrämmande tanke. Vem vet hur det skulle sluta-_-

Jag har lyckats skriva in mig på arbetsförmedlingen i alla fall, är rätt stolt över mig själv att jag slutade gå som katten kring het gröt även om jag tog hjälp av Elin som också skulle dit 😀

Om en vecka och en månad är det London time. Jag blir helt matt när jag tänker på det. Woohoo! Men fortfarande en massa saker som måste fixas! Hotell och buss! Hjälp!

Att vältra sig i självömkan

Åh, varför är det så svårt att formulera vad jag vill säga utan att det låter överdramatiserat?

Jag är rastlös. Det är två  veckor kvar som jag ska vara hemma innan sommarens resekarusell sätter igång, och… Vad ska jag göra? Jag måste gå till arbetsförmedligen men jag vågar inte. Om jag nu ska göra något annat än plugga i höst så måste jag ha ett jobb!

Åh..

Jag vill bara iväg. bortbortbort.

And I miss my family so, so much. Neither Liza, Malin or Zände could make it for my graduation, and it’s been far too long since I saw them. Though what hurts the most is to see them have this incredibly deep bond between them, and I can’t help but wonder if I really fits in. We barely talk, except from some really quick chats on msn and facebook now and then, and I feel so faraway down here in småland. I know it’s mostly my fault, because I am the one not keeping up.

Will I always feel like that? Like I don’t fit in.

Happened yesterday as well. Eskil went to a meeting with some of his friends, they had a picnic and hanged out together for a couple of hours. And I felt so jealous. Because I’ve met this people before, and they seem to be, just, really awesome people and I would really like to have them as friends. But it doesn’t go that easy, right?

I feel like a freaking overenthusiastic dog when I meet new people. Almost jumping up and down, running around and wanting everybody to like me so much I barely not know where to go (”krumbukta sig”, is the word I’m looking for). ”Hey, we can be friends, right? Please please like me, I know we would be great friends! Are we friends now? Do you like me?  No, wait, don’t go – ”

Nyeh. Time to stop bathing in self-pity and go get some breakfast. It’s sunny outside, ne? Can’t be sad when the sun is shining, right? And almost before I had time to finish the sentence, the sun disappeared behind some clouds. Ahahaha xD Gotta love how the gods are telling me I’m not really that important ^^

Love stories

Förresten så slog det mig på dansgolvet när låten ”Vill ha dig i mörkret hos mig” spelades att vi har på sätt och vis haft ett rätt roligt triangeldrama i vår klass xD Ja, egentligen är det ju bara sorgligt, men jag skrattar ju hellre åt det än gråter (y) Och nu när vi slutat kan det väl inte skada om jag avslöjar hela historien, eller…? xD

Så här är/var det: A var på gång med B, men börjar gilla C. C och A blir tillsammans och gör B olycklig. Så småningom börjar B dock gilla D istället, samtidigt som jag får en crush på både A och B. D har dock inga känslor alls för B, och B i sin tur har inga känslor för mig. A har självklart inte heller några känslor för mig eftersom A är lycklig med C. Så där går vi omkring och kastar längtande blickar efter varandra dag ut och dag in. lol xD

Åh, kom på en till, som utspelades i ettan!

X småraggar lite på mig på en fest, vilket leder till att jag blir intresserad av honom. I slutändan väljer han dock istället G, som krossar hans hjärta efter en månad. När han återhämtat sig går han över till att ragga på Y, som i princip reagerar med ”Usch!” och fortsätter dyrka sin Z. Och så slutar den historien också med att både jag och X går runt och suktar efter någon som i sin tur gillar någon annan.

… Jag kanske borde bli lite bättre på att visa att jag tycker om någon? xD

We fucking made it

FÖR JAG HAR TAGIT STUDENTEN HURRA VAD JAG ÄR BRA 😀

och nu äre SOMMAR =’)

tack alla fantastiska människor som kom och gjorde min dag perfekt, tack för alla gratulationer, presenter, blommor och maskotar! Tack alla peppade kamrater som gav allt på La Scala på kvällen! Och framför allt, tack alla personer som gjort att jag orkat igenom de här tre åren.  eto… tack Gackt för att du funnits i mina högtalare xD? Tack NVTE08, min klass som jag tog bloggadressen från, för alla skratt genom dessa tre år, jag kommer sakna er!<3

Som jag tänkte när allt var som värst: JA, om jag klarar mig igenom det här, då kommer jag fan klara allt… Det blir upp till bevis nu 🙂 Om något har jag lärt mig att inget är lätt och det finns ingen människa som är perfekt. Jag har blivit sårad, läkt,  inte sett någon utväg, hittat ut, lämnad, befriad. Jag har drömt och kraschlandat och lärt känna underbara människor. Jag är nu, i mina bra tillfällen, som jag ville vara när jag var 14-15. Och det känns helt otroligt.

Jag vet inte vad jag till göra i höst, och det kommer bli tufft vad jag än beslutar mig för, men jag hoppas att jag, med hjälp av goda vänner och den klokskap som lärarna påstod vi uppvisat, kommer klara mig. Klara mig bra kanske till och med?

Remember my friends, I put my faith in you! Vi måste hålla kontakten allesammans! ❤