She’s on my nerves and I’m on the edge

Är det jag som sätter mig på tvären och tjurar eller är det mamma som är problemet? Jag brukar som sagt försöka lägga band på mig när jag får lust att skriva ett inlägg fullt av skit eftersom anyone kan läsa det, men jag blir så frustrerad när 9 av 10 kommentarer som kommer från henne är nedsättande, bitchiga eller bara småsura. Eller är det bara jag som retar mig på allt hon säger? Förvisso, men hennes attityd gör inte saken bättre; hon kan aldrig vara ”den vuxna” som överser med mitt beteende, utan så fort jag råkar säga något som hon uppfattar som negativt så kommer det direkt en replik på det…

”Värst vad tjurig du är nu då, har jag gjort något fel? Skulle jag inte gett dig lov att åka till London, eller? Om du nu ska vara så här grinig när du kommer hem.”

Jag skulle kunna fortsätta och rabbla upp kommentarer i evighet…

”Och så är det fullt med skitig disk över hela diskbänken så fort man kommer hem, ingen som gör någonting, allt, allt ska man behöva göra själv. Konstigt att hela huset är fullt med handikappade idioter! är det fysiskt eller psykiskt ni inte klarar av att sätta in i diskmaskinen efter er? Så svårt är det väl inte, eller? Va?”

Visst, vi är allmänt lata här i huset och plocka disk är inte favoritsysslan. Men att grälsjukt påpeka hur dumma i huvudet vi är förbättrar inte direkt vår arbetsmoral.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s