Lite av varje

Allt är upp och ner och livet rullar på fastän det känns som en dröm. Jag tror det kommer bli en rätt bra sommar ändå, i alla fall ifall man lyckas stämma träff med vissa awesome personer som jag längtar ihjäl mig efter just nu.. Det måste gå, det måste gå, det känns som jag långsamt dör av längtan efter de delar av mig jag gett bort. Med öppna ögon har jag lämnat mitt hjärta och min lycka lite överallt, och nu är det svårt att hålla ihop allt, fortsätta leva trots att man känner sig amputerad.

Från en sak till en annan, fick ett samtal från läkaren idag, han skulle skicka mig vidare till en annan läkare. Trevligt trevligt. Jag vet inte riktigt om jag borde bli glad om jag skulle få en diagnos, det känns som den naturliga reaktionen borde vara att bli ledsen eller upprörd, eller åtminstone lite nedslagen? Men det enda jag känner just nu är glädje och lättnad… Jag är inte galen, det är verkligen något fel. Jag hittar inte på och inbillar mig, sjåpar och är en dramaqueen.

Kan man bli tacksam över att läkaren säger att man ska utredas?

Tack.

2 tankar om “Lite av varje

  1. Om du utreds och får en diagnos av något slag, oavsett om det gäller psykosomatiskt eller somatiskt så är det väl skönt att få ett besked? Då får man ju en förklaring till varför man mår som man gör och kan kanske hitta en lösning? 🙂

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s