Punktavkryssning

Tror det är dags att kryssa av punkten som handlar om att vara nöjd med min kropp nu. Vet inte om det beror på att jag köpt en massa söta sommarklänningar på Forever21 som gör att jag känner mig fin, men jag blev bara så nöjd i morse med allt, även om inget är perfekt. Jag kan se hyfsat fräsch och ”Hollywood-lik” ut när jag lägger manken till, och ganska söt ut i vanliga fall, mer än så kan väl ingen begära. Det är faktiskt okej även om jag har trasig mage, dålig kondis och päronrumpa.

Annonser

Looooov, nu har vi lov 🙂 i en och en halv vecka. Och varför vet jag inte riktigt, det verkar inte vara allmänna helgdagar som förra gången vi hade en vecka ledigt, utan det är visst bara skolans schema som är lagt så. Lite tråkigt förstås att ingen annan är ledig, men jag ska nog ta det lugnt ändå. Jag slits mellan att försöka göra så mycket som möjligt och en känsla av att jag borde spara mina pengar.. Eftersom jag inte vet vad jag ska göra i höst. Men det här är ju i princip samma sits jag satt i förra året, rände runt världen och brände mina pengar, och det gick ju bra då, så det kanske kommer gå bra den här gången också? Vem vet.

Nu är iaf regnsäsongen här så det är lite tristare väder, även om det är väldigt varmt fortfarande. Promenerade till Tanashi i duggregnet i morse och tog tåget hem, men nu har det klarnat upp och solen tittar fram. Så typiskt, ge mig ut i tråkvädret och trava runt och nu när solen skiner så sitter jag instängd på rummet ;P Jaja. Om en halvtimma ska jag och Z gå (åka) till the Hub i Takadanobaba och chilla med So och hans vänner, känns lite nervöst men jag gillar So, han är cool, så jag får väl ta tillfället, närverka lite och visa hur trevlig jag är… hehe… *nervös*

Seriöst, jag blir typ mer och mer osocial här, känns liksom ovärt att lägga mer massa besvär på att lära känna folk som ändå åker iväg sen och man aldrig mer kommer träffa… Jaja… Får försöka ändra på den inställningen. Måste ge folk som bor här en chans! Och när jag väl träffar någon jag gillar så får jag passa mig så att jag inte 1) håller mig för mycket på min kant och framstår som otrevlig/tråkig 2) inte heller slår över åt andra hållet och blir fjäskig ”please like me, I’m really funny I promise” hehe 😛 Men om jag ska ge mig själv lite cred, så brukar folk komplimentera mig för att vara så avslappnande och skön att umgås med, att de känner sig bekväma i mitt sällskap och sådär, och det är väl mer en sån sak man märker efter hand och inget som slår en första gången man träffar mig, så jag borde inte gnälla över att folk inte tycker om mig 😛 Kom igen nu!! *försöker peppa mig själv* You can do this!! You can be a nice girl!! And not just nice, funny and clever too. If people can’t see that, that’s their loss ^^ Ok, ganbatte ~ !

New haircut, new life

Så, då var hårmodellerandet avklarat. I tisdags gick tävlingen vi förberett oss för i två veckor av stapeln och i princip hela veckan efter dess har jag känt mig gnällig och ensam, när jag försöker hantera att det är över. Det är över nuuuuuu, som Linnea och jag brukar skämta om. Saknar redan min underbara frisör som raggade upp mig som sin modell och alla andra som jobbade i samma studio, jag kände mig hemma där till slut. Var där ca 5-6 gånger och spenderade 4 timmar där varje gång x_x Och heeeela tisdagen. Men shit vad kul det var! Var där i måndags kväll så han fick göra sina sista förberedningar inför den stora dagen, åkte därifrån vid elva som vanligt och kom hem runt tolv, sen ringde larmet klockan sju dagen efter och jag åkte dit till nio, var i salongen från nio till ett och sen bar det av till lokalen där tävlingen hölls, som var i L’Oreals lokaler. Allt blir lite luddigt beskrivet för jag visste ju inte så mycket om det hela eftersom jag inte pratar japanska och min frisör inte kunde engelska bra nog för att förklara så mycket. Ja, det var verkligen ett äventyr att signa upp sig på att göra något som man inte vet vad det är för något och inte kan kommunicera med sin frisör 😀

Som tur var så var det inget avancerat jag behövde göra, bara sitta på en stol medan frisörerna klippte i 40 min och sen sitta stilla medan domarna gick runt i rummet för att bedöma deras arbete. Hade en sån jäkla träsmak i rumpan efter att ha suttit still sen kl nio på morgonen dock, så det var svårt nog xD Och blev grymt stel i nacken också, av spänningen också skulle jag tro. Sen genomled vi en hemskt tråkig video där M Taniguchi som äger frisörsalongskedjan ”stylade” hår på en scen (åh gud det var så sjukt trist) och sen var det prisutdelning! Min frisyr kom tvåa (av 16 tävlande) vilket gjorde mig sjukt glad och stolt och lättad och pressen över att jag skulle let him down försvann. Hans kollega kom på tredje plats så det kunde inte slutat mycket bättre än så! Om vi inte vunnit då förstås, haha. Som tur var så kan hans kollegas modell engelska för hon har bott i Kanada, så när vi var i studion samtidigt och under själva tävlingsdagen så hjälpte hon till med att förklara mycket för mig ^_^

13418838_10209610333604425_1887631200396055518_n13450847_10209610333924433_5826515586468417990_n13422332_202944356772259_6892627116143996063_o13435527_10209610332244391_3247125076979432683_n (1)

Jag vet inte, det gav mig en sån himla skön känsla av att ha ett Mission, även om det bara gällde något så simpelt som en hårklippning, och det tillät mig att fokusera på något annat än skolan (vilket kanske inte var så bra egentligen) och det var en välbehövlig känsla av att vara behövd och att folk litade på mig. Ja, han litade ju verkligen på mig med tanke på att jag var en total främling för honom och all kommunikation vi utbytte med varandra gick aningen genom gestikulerande, google translate eller lines översättningsbot. Vi kunde inte prata med varandra men vi gjorde oss tillräckligt förstådda ändå och gick med på att genomföra det här projektet med varandras hjälp, vi teamade upp, och det var en grymt rolig erfarenhet! Det värmde mitt hjärta och jag blev så himla glad över att han kom tvåa, även om han själv blev lite besviken över att inte komma på första plats.

Good memories ♥ ♥ ♥

Det, och precis innan det var det GACKT, och precis efter det (dagen efter, på onsdagen) så gick vi på klassisk konsert med en vän till en av de som bor här i huset, Shinobu, för hennes barndomsvän spelade förstafiolen (eller vad heter det?) och det var grymt coolt och mysigt med gratis klassisk konsert, tror jag behöver lite mer sånt i mitt liv. Vilken snobb jag är men jag vill vara en kulturtant när jag blir gammal 🙂 Kan ju tillägga att hennes kompis var väldigt söt också, hahaha 🙂

GACKT

Nu har det gått ungefär en vecka sen jag såg GACKT. Så sjukt. Ser verkligen fram emot att få se honom i Saitama Super Arena om några veckor. April gick långsamt men Maj bara susade fram och Juni, Juni kommer ju gå så jäkla fort!! Och sen får jag se honom igen, och det kommer bli lika underbart som de andra två gångerna ❤ Jag sitter seriöst och funderar på att köpa en biljett till den 3e Juli också.. Hur crazy det än låter så är det ju en chans att se Gackt och det är inte ofta man får såna chanser. So what om jag redan sett samma show två gånger? So what om jag kommer se samma show en tredje gång? Han blir ju inte yngre och (snyft) en vacker dag kommer han säkert pensionera sig. Jag får alltid en klump i halsen när jag tänker på det och det är ju dumt att oroa sig, jag hoppas han är en sån där artist som kommer fortsätta uppträda och göra sin grej även upp i 60-årsåldern ❤

Vad händer för övrigt i mitt liv då? Jag är faktiskt ganska sur på mig själv för att jag inte dokumenterar mina dagar ordentligt, för detta är ju något som verkligen är helt fantastiskt och one time opportunity, känns det som. Jag måste få berätta om vad som hände en dag på väg hem från skolan. Jag och Linnea gick över vägen mot stationen för hon skulle möta upp Morgan och jag skulle fördriva några timmar för att sedan gå på en dejt. Plötsligt kommer en japan framskyndande till mig med ett visitkort i handen och börjar ställa frågor på japanska. Jag typ ”eh.. vi kan inte japanska..” och då försöker han förklara på engelska vad det är han vill. Linnea blir otålig och går iväg för att gå på sin dejt med Morgan och jag står kvar och på en blandning av japanska, engelska och teckenspråk så kommer vi och hans kompis fram till att han är frisör och vill klippa mitt hår i en hårtävling. Den går av stapeln den 14e vilket egentligen är en skoldag men strunt samma, jag tycker det låter så spännande att det är värt att missa en enda dag för det. I skrivande stund har jag varit iväg till hårstudion han jobbar på två gånger, första gången tvättade han mitt hår och tittade igenom det lite och provade tre peruker på mig och fotade, haha. Förra gången jag var där så blekte han håret så det blev SUPERVITT så nu får jag runt och känner mig som Kissie och växelvis Elsa från Frozen. ^_^~

Ska dit ett antal gånger till innan det väl är dags, har inte helt fått kläm på vad som ska hända men det är någon typ av frisörtävling där man ska visa upp någon slags tolkning på ett concept. Ska tydligen stylas med smink och kläder också ~ Imorgon när jag ska dit blir det med färgning och klippning, det ska bli så kul! Min hårbotten kommer verkligen avlida av detta, jag har redan fått en mini-utbrott av mjäll/mjälleksem, men det struntar jag faktiskt i. Det här känns alldeles för spännande för att jag ska kunna låta bli att vara med ♥

Var och köpte svindyrt mjällbalsam på apoteket, får hoppas det hjälper. Och om han nu ska klippa mitt hår kort så blir det ju enklare att ta hand om hårbotten sen, tror inte det är bra att gå med fuktigt hår så länge som det tar för mitt hår att torka nu när det är så långt. Haha, så länge jag har sparat ut håret och nu ryker det igen 😀 men, har ju haft långt hår i något år nu så det spelar inte så stor roll tycker jag. Och anledningen till att sluta ha kort hår från början var att det var för dyrt att klippa sig hela tiden, och detta får jag ju gratis 😀 Skolan går väl sådär, så det känns skönt att mitt liv har fått en annan distraktion att fokusera på just nu. Det är härligt att känna sig behövd, även om det bara är min skalp och mitt hår han vill låna, haha ^_~