Konstig i smyg

Idag steg det på en tjej på bussen med grön hatt och lila hår, och håret hade hon matchat med lila strumpbyxor. Det var kanske inte en helt lysande kombo men på något vis är jag ändå rätt förtjust i såna där personer som vågar sticka ut, som vågar ha på sig den där hatten de älskar och vågar testa en ny hårfärg. From time to time sticker jag själv ut hakan och går runt med hatt på stan eller färgar en grön slinga i håret, men det lilla stänket av trots försvinner fort och snart är jag tillbaka i mina blåa jeans, gråa linne och svarta munktröja. Inte speciellt unikt eller upphetsande, men bekvämt. Och osynligt. Man slipper alla de där blickarna, både från folk som kollar snett med även från de som uppskattar det. Hur ska man egentligen veta varför folk glor?

Istället är jag konstig i smyg, udda på små ställen som folk märker först efter en stund. Som att ha en grön och en rosa strumpa, eller en vitprickig och en beige. Jag har två hål i ena örat men bara ett i det andra, och alla tre örhängena som sitter i är visserligen små och silvriga, men av helt olika sorter.

Jag tar alla typiska gör en lustig min-fotona också, det är bara att de aldrig hinner så långt som till facebook innan tråk-Mimmi, ”Men vad ska folk säga?”-Mimmi tar tillbaka herraväldet och istället hamnar de bara i en mapp i datorn. För ja, hur många tar egentligen det där otroligt roliga fotot man råkat ta och lägger ut det på fejan fastän man inte är speciellt snygg på det? Ja, inte jag i alla fall.

En liten eftergift åt Hufflepuff, en hemlig wink om min nördighet. Men att trä en elevhemsslips över skallen och stoltsera med det? Nej.

Inspiration

”Problems that occur like this are like an illness in the body.
Of course, there’s nothing better than going on being healthy without a single illness.
But it’s rare for something that convenient to happen.
At every opportunity, something breaks down,
joints start to hurt,
and you can feel your body becoming sluggish and wearing down.

What’s important is to not dwell on each and every one of them,
and go on living with that illness, though you should solve it if you can.
I suppose it’s that going on living with it is what’s necessary.
Not rejecting it, but coexisting.”

”I’m always just screwing around,
but I want to be the kind of man who can always go on doing screwy things like this. Ahahaha.
I’m not interested in being straight laced,
and I’m not interested in being just irresponsible either.
I guess I’ve been saying lately that a good man is one who can always go on singing and dancing.
For that, you need the greatest friends.
I have lots of wonderful friends around me.
Of course, they piss me off a lot, but it’s because they’re around
that I can do even tough things with a smile.”

”If you can laugh, if you can smile,
the tiredness of your heart, and the desire to fight will disappear.
Everyone smile.

Well, I guess I’ll go do my best. ”

Yes, I’ll do my best, too, Gackan! Thank you ♥

Just give me some painkillers, please

Hey, I know this feeling. I’ve been through this before.

I feel like shaking it off, as if I could just shrug my shoulders and move on. But my head is aching and when I look inside I find no energy. Instead a familiar sentence fills my mind.

”I hate the silence, that deafening silence. It fills me, overwhelms me, and threathens to suffocate me….

…I don’t know what’s going on, what’s wrong with me, and most of all how I can change it all. ” This is from a picture I have of Gackt, but I’ve never been able to find out whether it’s from one of his songs or if it’s something the person who made the picture wrote. I like it though.

The autumn’s greyness is starting to get to me. I think I’ll stay in bed today.

And I miss you, I miss you, I miss you. Where did the love go? I need you to hold my hand, just for a little while.

Du

1. Amazing – Danny Saucedo
2. Feel So Close – Calvin Harris
3. Without You – David Guetta ft Usher
4. Heart Skips A Beat – Olly Murs
5. Save the world – Swedish House Mafia
6. I’m In Heaven – ATC
7. All This Way – Amanda Fondell
8. When I’m Gone – 3 Doors Down
9. If I Die Tomorrow – Motley Crue
10. Topless – Breaking Benjamin
11. Never Be The Same Again – Melanie C

Planlös surfning

Jag sitter och modlöst klickar mig runt på diverse internetsidor i väntan på bättre tider. Sommaren har varit fantastisk men redan nu kommer de deppiga hösttankarna smygande.

Är det någon som har råd och tid och lust att resa med mig någonstans? Jag inbillar mig att jag skulle bli på bättre humör av att ha en resa att se fram emot, men tyvärr har jag väl varken tid eller pengar till det för snart blir det Hej Rutiner, Hej Kalmar, Hej Skola och Hej Plugg. Har jag fixat kurslitteratur och sånt då? Nej, inte än. Jag skyller på att min bankdosa kände för att stanna i Skövde utan mig när det var dags för mig att säga hejdå till underbare Joel som jag besökte för några veckor sen. Sen märkte jag såklart inte heller att jag glömt den förrän efter någon vecka när han hittar den och upplyser mig om min blunder. Jag hoppas den kommer på posten snart… Lite ironiskt att när jag precis fått ihop lite pengar så kommer jag inte åt dem utan blir strandsatt med någon hundring i kontanter 😀

It’s better if you don’t understand… Jag har en ljuvlig hang up på Bruno Mars The Other Side, den är så grymt bra. Snälla låt inte den här sommaren ta slut… Hur kan det krävas av mig att jag spenderar största delen av året i gråmulet regnväder när jag blir så otroligt lycklig av solen? Just i detta nu när jag ligger på en madrass ute i gräset, min dators internet samarbetar så villigt och den ljumma vinden smeker mina bara armar känns inte den tanken bara löjlig, den känns extremt tramsig. Varför envisas jag med att fortsätta leva mitt liv i Sverige när jag mår så mycket bättre utanför Sveriges gränser?

Fan, nu behöver datorn sin sladd och jag behöver gå på toa. Så vi avslutar dagens funderingar och så får datorn följa med in och en bok följa med ut i det ljuvliga vädret istället. Ha några sista fantastiska sommarveckor alla! ♥

Kort rapport

Vem är jag och vad håller jag på med? Min vanliga, ständiga, livskris pågår för fullt precis som alltid, och jag vet varken vad jag vill eller vart jag är på väg. Men jag har åtminstone haft en otroligt mysig vecka hos Joel, och innan dess hade jag den mest perfekta utekvällen här i Oskarshamn, med förfest med Joel och crêpes, soffhäng och konsertröj med Filip, Sofia och Erika, följt av en session på dansgolvet med Otto och Rasmus som slutade med maniac-dansande i ett hörn med främlingar lika glada som jag. Helt fantastiskt var det och kvällen avslutades med ett härligt efterfestsnack med Eskil som var modig nog att hålla sig vaken till halv fem med mig. Sen ringde klockan kvart i sex och iväg bar det till jobbet, men vad gör det när man känner att man lever! ♥